Ett gott exempel

Kinnarumma fiber Ekonomisk Förening har påtagit sig uppdraget att undersöka intresset hos fastighetsägarna i Kinnarumma med omnejd för anslutning till det fiberoptiska nätet.

Mycket talar också för att Kinnarumma blir attraktivare för utveckling av befintliga företag och nyetableringar om det finns ett väl utbyggt och snabbt nät för bredband. Det gäller praktiskt taget all näringsverksamhet.
Vad är fiber?

Vanligtvis använder vi elektrisk ström i kopparledningar för att skicka signaler – det gäller telefon, TV och bredband. I fibern, som är en mycket tunn tråd, används ljus istället för elektrisk ström. Fibern ligger skyddad i en smal plastslang som grävs ned på ett djup av 50-70 cm.  I undantagsfall i bergigt område kan djupet vara mindre.
Vad krävs i min fastighet?

Man gör ett hål i väggen och applicerar ett litet skåp på insidan. Dessa arbeten kan man göra själv eller naturligtvis anlita något företag att göra. Till skåpet kopplar man sedan TV, dator och telefon. Det krävs att man har el indraget i huset.

Vad får jag i fibern och till vilken kostnad?

I fibern får jag möjlighet att koppla upp mig och få telefon, TV (ca 17 kanaler) och bredband (100Mb/10 Mb/sek). Erfarenheterna från tex roasjö är att man får alla dessa uppkopplingar året runt för 299:-/månad, vilket är ca halva priset jämfört med kostnaderna man har för de olika abonnemangen var för sig. Priset baseras på ett avtal med Telia.

Några skäl för att övergå till fiber.

Det nuvarande fasta nätet som är uppbyggt av kopparledningar kommer med stor sannolikhet att läggas ner inom en tioårsperiod. Andra alternativ är uppkoppling mot radiomaster via t.ex. 4 G-systemet. Vår bedömning är dock att säkerheten och kapaciteten i dessa eterburna signaler är osäkra på landsbygden då det krävs att masterna står mycket tätt. Vem vill ha masterna dubbelt så tätt som idag?

Ett annat skäl att övergå till fiber är att hastigheten i överföringen av datasignalerna är mycket hög – upp till 1000Mb/sek i dagsläget. Fibern är dessutom miljövänlig, osynlig och lätt utbytbar. Slutligen kan man förmoda att fastigheter som är anslutna till det fiberoptiska nätet får ett högre ekonomiskt värde.
Vad kostar kalaset?

Förutsatt att fler än 80% av hushållen ansluter sig är erfarenheterna från andra föreningar är att kostnaden för anslutning är mindre än 20.000:-  Kostnaden är solidarisk – alltså oberoende av de verkliga kostnaderna för anslutning av den enskilda fastigheten. Vissa egeninsatser kan bli aktuella beträffande röjning och utstakning för grävning. Dessa tjänster kommer också att kunna köpas.

Blir vi färre som ansluter oss, blir kostnaden högre och blir vi fler blir den lägre. Det finns sannolikt en smärtgräns runt 60%-ig anslutning där kostnaden inte längre står i proportion till insatsen.
Organisation?

Erfarenheterna säger att projektområdena inte skall vara för stora och inte för små. Socknen är en lämplig organisationsstorlek. Borås stad och västra götalandsregionen kommer att stödja projektet med kunskap och rådgivning.